Jägershill Sommarstad 2

 
| Aktiviteter | Aktuellt 2018 | Bibliotek | Bilder | Boule gänget | Faktasida |
| Festfixarna | Festlokalen | Historik | Länkar | Medlemsinformation | Ordningsregler | Startsida | Studier | Styrelse | Övrigt |
 
   

Historik

Från åkerfält till paradis
Idén att bygga kolonier kom från Danmark i slutet av 1800‑talet. Bland de första koloniområden som anlades i Sverige var Pildammskolonierna i Malmö. Motivet för kolonierna är, att folk skall komma ut ur sina bostäder i staden för att få sol och frisk luft till relativt låg kostnad. Jämfört med nuvarande koloniträdgårdar var de första kolonilotterna mycket enkla. Lotten användes i huvudsak för att odla potatis och grönsaker. Under åren som gick kom önskemål att få bygga små stugor eller lusthus. Stugorna på tomterna blev större och större därför utarbetade Malmö Koloniråd normer för stugor och materialhus. Många har upptäckt fördelarna med kolonistuga, nära hem, alla storstadens fördelar och ekonomiskt fördelaktigt, samtidigt dyker ord upp som gemenskap, grannsämja, levande fritid och trädgårdsintresse. Vårt koloniområde lever upp till grunden för ett trivsamt liv, trädgårdarna är välskötta med både fruktträd och blomsterrabbatter. Vi har gemensamt fört fram vårt koloniområde till en prydnad för Malmö Stad. Det har kostat mycket frivilligt arbete och pengar som tagits från egen börs, men för detta har vi fått ett koloniområde som vi kan vara stolta över.

Ett minne från Då
Under alla dessa åren har många episoder inträffat som skulle dokumenteras bl.a. denna här, en liten söt historia men sann som förtjänar att berättas.

Styrelsen för Koloniföreningen Jägershill, som den då kallades, hade för ett antal år tillbaka, möte på Café i Ungdomens Hus. Förplägnad, kaffe med kakor, föreningen bjuder naturligtvis varför man begär skriftligt kvitto för bokföringen. Servitrisen kommer med räkningen vederbörligen kvitterad men i stället för Koloniföreningen Jägershill hade hon av hörfel skrivit Kolonialfirman Ägg § Sill! Ha‑ha, vad sade revisorerna? Det har gått många år sedan detta inträffade och pärmarnas innehåll från denna tiden har gått till pappersinsamlingen i annat fall skulle verifikationen ramats in och hängas på väggen i föreningshuset.

En gropig väg via kolonilott, idogt arbete ‑ ett andningshål om Du så vill ‑ vatten och el. till

Målet JÄGERSHILL SOMMARSTAD nr 2.



Våren 1951 hölls ett möte i Ungdomens Hus och bland intresserade närvarande utsågs en interimsstyrelse bestående av herrar Edvin Jönsson, Johan Carmhagen, Valter Carmhagen, Nils Karninger samt Jöns Strandkvist. Detta möte och denna interimsstyrelse blev embryot till vad vi idag kallar Jägershill Sommarstad nr. 2.

Ett åkerfält på 64000 kvm ostsydost Jägersro Travbana stakades ut.

Pulsådern blev en väg från Jägersrovägen norrut längs Risebergabäcken, venerna de små gångarna på var 40:e meter till de olika kolonilotterna. Den första ovanjordbebyggelsen blev Förargelsens hus. Även vildmarkens nybyggare behöver sitta ner ibland under långa arbetspass på kvällar och helger. Så tillkom ett s.k. Ekonomihus bemannat med folk som visste lite mer och gav råd till dem som önskade veta lite mer. Här skulle inte vår nuvarande konung se skymten av dårligt arbetsmoral. Här arbetades idogt från arla till särla. Med nöje och stolthet såg nybyggarna på sina och grannarnas prestationer.

När den första potatisen var satt, grönsaker och blommor sådda, spadar och grepar nedlagda i redskapslåren ‑ ja en del tog väl redskapen med hem ‑ då rätade man på ryggen, tittade på domänerna och sa: Nu behövs regn. När regnet kom behövde man skula. Från tanke till handling. Enligt då gällande bestämmelser fick stugan ej överstiga 20 kvm. Många geniala lösningar såg dagens ljus för att maximalt kunna utnyttja dessa 20 kvm, varav rester ännu idag kan spåras i bebyggelsen. Idag är väl stugorna upp mot det dubbla och härutöver finns redskapsbodar och öppna verandor. Som parentes kan nämnas att dagens redskapsbodar i såväl storlek som kvalitet väl kan mäta sig med pionjärernas kolonistugor. Det går framåt, sa snigeln.



1952‑1953 grönskade det så mycket att vädergudarna ej kunde förse området med vatten i tillräcklig grad. En brunnsborrare engagerades och tillsammans med flitiga kolonister grävdes det ner ett antal cementringar och så borrade man. På cirka 13 m. djup fann man vatten. Brunnarna borrades i varannan gång. Vattnet var bra och såväl kaffetörsten som grödan fick sin del. Snart nog var det en del kolonister som ville ha egen brunn och har sett till att det finns en del djupa hål på området. Idag fungerar väl knappast någon av de gemensamma brunnarna. Idag har vi annat vatten, mer därom lite senare.

1971 blev en betydelsefull milstolpe. Då kom elljus till byn dvs., helt frivilligt installerades elström i de flesta stugorna. E1, denna renaste, finaste och dessutom i särklass billigaste energin, spred värme och ljus över Jägershill. Många fick härmed möjlighet att med elvärme hålla frostfritt över vintern och därmed spara både hus och inventarier från fukt och förstörelse. Fotogen och gasol i all ära, men det är väl bara kärnkraftsmotståndare och romantiker som vill ha tillbaka den energi som i dagens plastsamhälle ökar brand och förgiftningsriskerna maximalt.

Några år senare 1974 ‑ 1975 var det dags för nästa steg i utvecklingen. Gårdspumparna började strejka. Vatten ett element som krävs för allt organiskt liv och dessutom rent vatten från Malmö kommun drogs in till tappställen på varje tomt. Många stugägare drog separat ledning in till köket, en dröm för många i hushållsbestyren. Från tappstället kunde man nu bevattna sina grödor och gräsmattor. Hur var det förr, ni som var med? Var det så mysigt att släpa färskvatten till kaffe och mat från hemmet i staden och när regnvattentunnan var tömd knoga med vattenkannor från Riseberga River till gröda och växtlighet? Det har blivit mycket bättre, sa Långa armen och ömma ryggen.

1974 är verkligen ett år att referera till. Då blev vi med i stadsplanen. Man kunde blåsa faran över. Hotet att området skulle användas till andra ändamål var avvärjt. Nu kunde medlemmarna planera och investera för mål längre fram i tiden. Träd och buskar gav ju hyggliga skördar. Här var en fin och frisk miljö med härlig avkoppling på cykel ‑ och gångavstånd från vinter idet i staden. Vad kan man mer begära?

Firefox  Google Chrome  Internet Explorer Opera  Hem  Redigera Logga in